Det har blivit ännu mindre bloggande sista tiden är vanligt. Jag har helt enkelt inte haft varken lust eller energi. Har ju haft mycket att ta igen på jobbet efter 3 veckors semester och så är ju lillfisen och syster här. Så när man kommer hem från jobbet blir det middag, lite betapetspelande och sen sängen…

Men nu tänkta jag plita ner några rader i alla fall så ni vet att jag lever! 🙂

Jag har ju skrivit förut att jag fått byta parkeringsplats. Jag står nu inträngt mitt bland massa andra bilar och det är inte alltid så lätt att hitta just min parkering. Numrena är minismå och det går inte att utläsa vad som står på dom förrän man är 2 meter ifrån, så att försöka guida sig fram genom dom är lönlöst.

Därför blev jag inte så där jätteförvånad när det ringde på dörren i lördags och en karl sa att jag parkerat på hans plats. Jag berättade vilken plats jag hade och han sa att han hade ett nummer lägre och att jag parkerat där. Jag bad så mycket om ursäkt och sa att det inte alls var min mening, men att vi skulle åka om några minuter. Han frågade när vi skulle komma tillbaka med syftet att han då kunde ta min parkering om vi kom tillbaka efter att han skulle bege sig iväg igen. Och den lösningen fungerande bra.

Han verkade rätt upprörd, och det är ju förståeligt, det hade jag också blivit om nån snott min plats. Speciellt när vi boende får parkeringsböter om vi parkerar på besöksparkeringen. Så har nån tagit ens plats har man alltså ingenstans att parkera.

När jag höll på att stänga dörren slängde karl ur sig någon oförskämt när han gick ner för trappan. Jag kommer inte ihåg det exakta ordvalet men det var något i stil med att jag var en korkad bimbo. Jag öppnade dörren igen och sa att det var väl ändå rätt oförskämt. Jag hade faktiskt bett om ursäkt och i och med att alla fått flytta runt på parkeringen var det väl inte så konstigt om det skulle bli lite förrvirring.

När jag tittar ut från mitt köksfönster några minuter senare ser jag hans bil parkera på en helt annan plats än den som är min. Den här mannen hade alltså parkeringen till höger om mig. Hade jag då tagit hans plats borde ju han ha parkerat till vänster om mig. Men till höger om min bil stod en röd bil och till höger om den höll nu mannen på att parkera. Utifrån mitt perspektiv såg det alltså ut som att jag faktiskt stod på min plats eller så parkerade mannen på någon helt annans plats.

När vi till slut kom ner till parkeringen visade det sig att jag faktiskt stod på min plats! Då blev jag faktiskt rätt irriterad över att han varit så oförskämd när jag faktiskt inte gjort något fel. Undra vem det är som är en korkad bimbo egentligen?!

När vi kom tillbaka från att ha varit på McDonalds och bowlat så satt en post-it lapp på min ytterdörr. Karlen hade i alla fall vett att be om ursäkt ”för att ha överreagerat lite” när han insett att jag faktiskt inte hade något med hans parkeringsproblem att göra och att det var den röda bilen som parkerat på hans plats.

Ja, helgen ja…

Syster har varit lite deprimerad under veckan. Inte minst för att vara hemifrån och sakna sin kära pojkvän. Så jag och Morgan planerade en liten överraskning åt syster. Med lite smussel på Facebook och sms lyckades vi nästan ge syster en hjärtinfarkt.

I fredags kväll sa jag till syster att jag skulle gå ner och möta en kompis som skulle lämna något. Syster reagerade knappt utan satt och stirrade in i dataskärmen. Jag gick ner till min parkering och mötte Morgan som nu befann sig där efter att ha åkt 60 mil.

När jag kom innanför ytterdörren smet Morgan in i köket utom synhåll för syster som fortfarande satt med näsan in i datorn. Hon lyfte knappt blicken medans vi småpratade lite. Under tiden smög sig Morgan fram till dörröppningen till vardagsrummet, där syster satt, och när hon till slut tittade upp skrek hon rakt ut!

Det värmde hela hjärtat av att se henne så lycklig! Hela kvällen gick hon sedan omkring och småflinade och sa ”Vad overkligt det känns…”

Morgan stannade till på söndag morgon då han var tvungen att bege sig tillbaka hem igen för att jobba, men jag tror han tycker det var värt den långa resan för att få träffa henne och se henne så fantastiskt glad.

Ja, den kärleken…. 🙂 Syster är en stor romantiker och jag är så glad för hennes skull att hon har en pojkvän som är kärleksfull och romantisk.