Christina

Hösten och vintern i sig är ju en väldigt deprimerande period för mig och i år har det väl knappast varit bättre. Du som känner mig vet ju varför och det är inget jag vill gå in på nåt närmare. Men det jag skulle komma till är att det har ju påverkat depressionen ännu mer och jag har absolut inte haft nån skrivarlust.

Men jag får väl skriva ett inlägg så att jag bevisar att jag lever i alla fall 🙂
Bilen var det sista jag skrev om så jag börjar väl in den änden.

Till råga på att den blev rammad så började servicelampan att lysa också. Skitkul! Not. 😐
Känns som väldigt onödig utgift just nu. Man får väl skylla sig själv när man kört ovanligt mycket under det här året och har köpt en etanolbil. Det är ju service var 1.000:e mil på dom jäklarna. Åtminstone Volvo. Men det var ju ingen mening med att boka tid förrän jag fått skadorna fixade. Visste ju inte hur lång tid det skulle ta. Bara för att verkstan uppskattar en tid behöver ju det knappast betyda att det faktiskt är den tidsaspekten det handlar om.
Förra måndagen lämnade jag då in bilen och jag har ännu inte hört något från verkstan. Lika bra är väl det egentligen eftersom att jag i nuläget måste lösa ut bilen genom att erlägga självrisken.
Ringde försäkringsbolaget igår för att försäkra mig om att inte behöva göra det eftersom det inte var jag som orsakat skadan. Det visade sig att dom inte kommit nåt längre i ärendet än för en månad sen. Dom hade inte fått några uppgifter från Polisen och visste därav heller inte vem motparten var. Jag berättade för handläggaren att jag faktiskt ringt till dom för en månad sedan efter att ha pratat med Polisen, och då ville lämna namn och telefonnummer till förundersökningsledaren, så kunde han lämna ut dom uppgifterna. Men surkärringen på andra sidan luren ville inte lyssna på det örat och sa att så gick det inte till, trots att den första handläggaren jag varit i kontakt med sa att jag kunde ringa in uppgifterna. Igår pratade jag då alltså återigen med den första handläggaren och hon blev lite förvånad över att jag inte fått lämna dom uppgifterna eftersom att det hade snabbat på ärendet och undrade nu om jag hade kvar telefonnumret så kunde hon ringa förundersökningsledaren. Den lappen var ju såklart försvunnen. Handläggaren bad mig då att återigen ringa till Polisen och efterfråga uppgifter på motparten och ringa in dom till henne igen. Det kunde tydligen ta månader innan dom fick uppgifter från Polisen genom den traditionella vägen att begära utdrag.
Sagt och gjort. Jag fick prata med en trevlig herre som visste precis vilken händelse jag pratade om, och han svarade mig så fort på uppgifter om motparten så att jag kunde tro att han hade dom i huvudet. Några minuter senare var dom inringda till mitt försäkringsbolag och tjejen skulle omgående kontakta motpartens försäkringsbolag för att försäkra sig om att dom tog på sig ansvaret och därmed kostnaden även för självrisken.
Jag har ju ingen större lust att lösa ut bilen för flera tusen för att sedan begära tillbaka självrisken. Vem vet hur lång tid det skulle ta som jag blev tvungen att ligga ute med dom pengarna?!
Men verkstaden har ju inte hört av sig än, så jag är nu inne på 9:e dagen utan bil. Har inte ens varit utanför dörren sen den dagen jag lämnade bilen till verkstan. Hm… kanske börjar bli dags att gå ut med soporna i alla fall 😯

Under den senaste månaden har jag försökt sysselsätta mig så gott jag kunnat för att slippa… hm.. ja, det jag inte orkar ta itu med. Att sitta framför datorn är ju den sysselsättningen jag mest, och helst, sysselsätter mig med, och även så nu. Jag har bland annat byggt en hemsida, vilket blev ett rätt omfattande projekt innan det blev färdigt. Det handlade mest om att anpassa både utseende och bokningsfunktion för lägenheter i Florida. Det är två bröder som äger dom och jag har tidigare hjälpt dom med att skapa ett hyreskontrakt – och fått betalt i polkagrisar. Hahaha. Även nu kom det ett paket på 4 kg!! Det lär väl stå polkakolor ut genom öronen på mig snart 🙂

Direktleverans från Gränna

Nu, i några dagar, har jag hjälpt en bekant med att göra ritningar för en spaanläggning han tänkt bygga för sin utomhusjacuzzi han köpt. Det vore ju roligt om det blev som jag designat, även om mitt förslag nu kommer att kosta en hel del. Det var lite svårt att försöka tillgodose alla önskemålen då flera talade mot varandra. Men i slutändan verkade det som att en tillbyggnation var det som han var ute efter och relaxavdelningen skulle ha en lyxig och trivsam känsla.
Det här blev förslaget som jag la fram.

Jacuzzidelen

Relaxdelen

Jag skulle i alla fall behöva en riktigt spabesök i alla fall känner jag. Med helkroppsmassage! Men det närmsta jag kommer det, är lite tända ljus och ett bubbelbad.

Bubbelmys

Jag var och ”storhandlade” (två påsar istället för en. Haha.) innan jag lämnade iväg bilen. Inte för jag vet varför jag skulle göra det. I princip allt är ju kvar. Det är väl några ägg, smörgåsar, grönsaker och pålägg som saknas. Men matlagning har jag inte ägnat mig åt det minsta. Blir mest lite snacks jag stoppar i mig. Och då menar jag inte att jag proppar mig full med chips och godis. Det är väl mer det att jag har lite småplock på tallriken. Och det behöver inte ens passa ihop med varann. Det kan handla om en kall korv, några ostskivor, en burk makrill och en avokado. Hahaha. Jag vet… Du behöver inte säga nåt! 😳

Snackstallrik

Det är egentligen inte så konstigt att man gått ner några storlekar i vikt när man lever på kaffe och cigg. Och på tal om det…
Min garderob har ju de senaste 8 åren mest bestått av slit-å-slängkläder som t-shirts och mysbyxor. Förstörde så mycket kläder på jobbet så jag tyckte jag lika gärna kunde gå klädd i lite mer…euhm… lediga kläder. Och jag har ju i princip inte varit ute på vare sig krog eller bland andra människor över huvud taget, de senaste 5 åren, så det har inte känts nödvändigt att shoppa något mer respektabelt att ha på sig. De få plagg jag faktiskt köpt har varit av det lediga slaget även det. Det är väl några jeans då som jag köpt i USA, men annars är det mest ”casual”.
I och med att jag dels knappt har något ”vettigt” att ta på mig och att jag gått ner i vikt, så behövde jag en uppdatering av garderoben. Problemet är ju att jag hatar att shoppa kläder. Efter en kvart har jag totalt tappat intresset och vill hem, så har jag inte hittat nåt på den tiden så går jag därifrån lika tomhänt som när jag kom. Att prova kläder är ännu värre! ”Casual” behöver man liksom inte prova då det mesta är nån form av stretch eller att det inte direkt är figursytt, men när det kommer till underkläder och mer proper klädsel så behöver man ju se till att det sitter bra och att man kan ha kläderna. Det kostar ju bra mycket mer att shoppa såna kläder än slit-å-släng kläder, så då vill man ju att det ska sitta perfekt också. Ett stort problem jag alltid haft är att jag är väldigt oproportionerlig i figuren. Stor byst och smala höfter är ingen hit för att försöka hitta varken klänningar eller överdelar. Antingen sitter dom bra upptill och som en potatissäck nertill eller så sitter dom bra nertill och som ett korvskinn upptill. Det är väl också en stor anledning till att jag har mycket casuals.
I och med att jag hatar att shoppa i butiker blir det oftast att jag handlar över internet. Problemet där är ju just det där med provandet och att det är besvärligt att hålla på att skicka tillbaka om det inte passar. Men då och då kommer man över erbjudanden man bara inte kan låta bli. Det mesta jag handlar är på outlet eller rea och då och då har dom lagerrensning även på det och man kommer över en hel garderob för några hundralappar. Nu var det ett sådant tillfälle så jag plockade för mig 14 plagg för 567 kr. 😀 Det spelar liksom inte så stor roll om det är nåt som inte passar då. Men jag förväntar mig att inte kunna ha en enda klänning jag köpt. Har ju 34/36 nertill och 42/44 runt bysten, så det är som sagt jäkligt svårt att hitta kläder som passar då 😡
Det lär väl visa sig om några dagar (eller när jag nu får tillbaka bilen så jag kan åka och hämta paketet)

Några av fynden

Jag är en sån där person som som har grymt otur med allt. Jag lyckas alltid få tag måndagsexemplar och kan något gå fel så gör det det också. Allt jag tar i och som jag företar mig går sönder och blir fel. Den senaste tiden har det varit värre än normalt. För att inte dra upp hur det hela började så verkar hemmet mobba mig rejält, för att nämna en sak. Jag vet inte hur mycket som jäklats de senaste tre månaderna. Skåpshandtag som lossnat, jag har stått med köksluckor i handen för att fästet gått sönder, lysknappar som lossnat, duschhandtaget har gjort sitt och sprutar vatten och alla håll och kanter, en spisplatta har spruckit, micron hade jag ju ett missöde med, en hund som skäller och ylar hela dagar och kvällar, bärbara telefonen har slutat laddat, brandvarnaren har lossnat, en kruka har ramlat ner från en hylla, fläktlampan har gått sönder och datorn som inte ens är ett år gammal ska vi inte prata om! Den tappar portar och internet om vartannat och program kraschar till och från hela tiden. Och det här är ju bara det som jag kommer på just nu!

Så har vi ju det här med bilen , en arbetsförmedling utan fungerande organisation och en massa andra saker som kanske inte är lämpliga att skriva om i offentliga forum. Ja, just det ja.. jag köpte ju en ny vinterjacka i år också. Tro på faan att dragkedjan är felande på den så det inte vill sluta sig. Samma fel som jag har på alla andra vinterjackor, vilket var den största anledningen att jag blev tvungen att köpa mig en ny.

Hälsan är det inget bättre med den heller. Hjärtat är det nog värre med nu än det var tidigare med hjärtklappningen, värken och att det känns som att det ska hoppa ur bröstkorgen på mig. Och jag har ju redan varit till vårdcentralen med det problemet och precis som med allt annat gällande vår underbara svenska vård, 🙄 så fick man noll respons under de 3 minuter dom tog sig tid för undersökningen. Och självklart har även jag åkt på samma förkylning som resten av Sverige också verkat drabbats av och igår började ena ögat med massa konstiga ryckningar hela tiden och håller fortfarande på. Revbenen, ryggen och ljumsken har ju också problem med till och från då det känns som att nån sticker in en kniv där. Peppar, peppar så är ryggen lugn för tillfället i alla fall.

Så har vi tandläkaren som jag var till för någon vecka sen. Han vill inte bara laga en tand som jag fått hål i, utan även dra ut ytterligare en visdomstand som han tycker är i vägen. Även om jag själv inte störs av den. Snacka om att se vingar på pengarna just nu. Jag brukar inte klaga över den delen och är duktig på att hushålla med pengar. Men det är fasan inte lätt att hushålla med 2.440 kr per vecka totalt i hushållet. Det räcker ju knappt till räkningarna. Och att vara arbetslös kostar ju mycket mer också än när man jobbar. Man förbrukar mer el hemma, man använder bilen mer och så aktiverar man sig ju mer genom att besöka vänner och bekanta. Och jag städar och tvättar mer ofta så det går ju åt mer förbrukningsartiklar då. Och i ärlighetens namn så shoppar jag mer. Det behöver jag ju inte göra visserligen. Jag kan ju faktiskt gå i samma slit-å-släng kläder jag alltid gjort och låta bli att uppdatera hemmet. Men å andra sidan… jag behöver ju se någorlunda respektabel ut när jag går på intervju. Och i och med att jag inte längre jobbar och träffar människor hela dagarna så har jag blivit lite mer social. Och man vill väl kanske inte ha på sig mysbyxor och en t-shirt på krogen eller på ett fik.  😐  Och jag är ju hemma mer och vill ha det så trivsamt som möjligt där och dessutom så aktiverar jag mig ju genom att göra nåt i hemmet. Som hallprojektet jag började min arbetslöshet med. Under rådande omständigheter behöver jag verkligen ha något som skingrar mina tankar för att inte helt gå in i väggen och rasa ihop.

Och när man tror att botten är nådd så skickar jäkeln där uppe på en ännu mer citroner i alla dess former.

Så, som sagt… Skrivarlust och energi finns det inte mycket av just nu och varje dag känns mest som något onödigt lidande att ta sig igenom för att komma till morgondagen.

Mina ögon kan tindra, mina läppar kan le,
men sorgen i mitt hjärta kan ingen se.

Posta en kommentar