Ja nu är det år 2010 och ett nytt decennium. I måndags när jag vaknade kändes det som om jag höll på att försöka svälja sandpapper och den där hängande känslan i kroppen och mattheten man brukar känna när det är några baskilusker på gång har jag känt i kroppen sedan dess. Jag är inte sängliggande, men jag har inte ork att göra många handtag inte. Bara gå upp för den lilla trappan jag har gör mig alldeles svettig och andfådd och jag vill lägga mig ner. Men det är ju dom tiderna.
Jag har märkt något underligt de senaste åren. Jag är sällan sjuk. Eller iallafall så sjuk att jag måste sjukskriva mig från jobbet. Jag tror att jag haft runt 5 sjukdagar de senaste 10 åren, och då har det varit illa. Då har jag varit så dålig att jag knappt kan ta mig ur sängen för att gå på toaletten. Förrförra gånger fick pappa komma och ställa juice på sängbordet, för att jag ens inte kom upp för att gå till köket. Den gången sov jag nästan konstant i 3 dagar, men det var inte det jag skulle komma till. Det underligare är att jag kan känna mig krasslig och att nåt är på G i kroppen, men det bryter inte ut förrän fredag kväll när jag kommer hem från jobbet. Så på helgen är jag sängliggande och på måndag är jag så pass bra att jag orkar gå upp på jobbet igen. Det är ungefär som om kroppen håller igen för att den vet att jag jobbar och när jag är ledig så släpper den loss och låter baskiluskerna ha sin gilla gång. Knepigt va?! Samma sak denna gång. Började i måndags och i onsdags när jag slutade och inte börjar jobba igen förrän på måndag, så släppte allt när jag kom hem och jag kände att jag bara ville krypa ner i sängen. Mådde inte alls någe bra. Jag känner fortfarande inte att jag mår hundra, men jag behöver inte göra något heller som påfrestar på kroppen utan lallar omkring här hemma, ligger mest och tittar på tv.
Så igår var då alltså nyårsafton. Som de senaste, hur många det nu är, årsskiftena så har jag sovit vid tolvslaget och vaknat av smällare, raketer och sms. Ingen skillnad det här året. Men så sitter jag här 07.25 också utan baksmälla och ganska pigg, med undantag för hängigheten.
Som avslutning vill jag passa på att rekommendera två nyårsfilmer som jag tycker är sevärda.
SOS Poseidon. Inte remaken från 2006 utan orginalet från 1972.
När Harry mötte Sally. Klassisk kärleksfilm från 1989.
