Det var ett tag sen, så nu måste jag ju ge lite bannor till den svenska sjukvården igen. Det måste ju bara vara västvärldens sämsta!
Straxt efter att jag kom tillbaka från USA har hjärtat börjat kännas konstigt. Jag har tryck över bröstet, svårt att andas, och det känns som om hjärtat ska hoppa ut ur bröstkorgen på mig. Så har vänster arm blivit darrig och orkelös, typ känns halvt lam, och så har jag blivit yr i planeten de senaste dagarna.
Jag tänkte först att jag kanske dragit på mig någon baskilusk från USA och att det skulle gå över, men det blir bara värre. Från att ha känt så till och från om dagarna så är det så hela dagarna istället, från att jag vaknar tills att jag somnar.
Så idag ringde jag till vårdcentralen för att boka en tid…
”Är det akut får du ringa mellan kl 8-9 på morgonen, då får du en akuttid”, sa kvinnan jag pratade med och fortsatte ”vi har tid först på onsdag nästa vecka”.
Men seriöst! Jag ska ringa samma nummer och prata med samma person fast på morgonen. Då helt plötsligt har dom tider att erbjuda 🙄 Dom verkar ju inte heller ta någon hänsyn till att det är ett väldigt vitalt organ det handlar om.
Ringa 112 har man ju ingen lust med, vilket hon också rekommenderade. Det tycker jag är till för dom som håller på att dö…
Jag tog, hur som helst, tiden i mitten på nästa vecka. Har jag klarat mig i snart 4 veckor så kan jag säkert hålla ut en vecka till. Om inte annat får jag väl ringa efter blåljuspatrullen 🙂
Men herreguuud människa… åk till sjukhuset , vårdcentralen gör ju ingenting endå.. jaa inte sjukhuset heller för den delen….
Nä, jag tycker det är fantastiskt att det ska vara så svårt att få vård i ett land som Sverige!